I serien detbliraldrigsommantänktsig kommer här ett spännande kapitel. Det hela började här.
Det är en fin layout som jag gärna ville göra min egen version av. Sandra sa nåt om att den ger en lugn känsla...och det vore gôtt tyckte jag. Så satte jag igång.
Efter tre minuter var pappret så blött av colorwash och MrHueys att det smulade sig och swoschcirkeln var...ingen cirkel. Min svarta akrylfärg ville inte rinna så jag spädde den med vatten och hällde på. Det gjorde ju inte pappret torrare direkt. Dessutom hade jag plötsligt en bakgrund där en stor svart blob försökte svälja jorden. En lugn känsla, hell yeah.
Där någonstans sa jag att jag skulle sluta och börja om på ny kula. Eller ny swoschcirkel. Och det är DÄR nånstans det blir suddigt. Eftersom jag nu är jag och jag uppenbarligen är lite dum i huvet tryckte jag fast ett foto i den svarta bloben. Sen hittade jag en grön överstrykningspenna. Och ett gäng stämplar. Och bling. För att ytterligare förvirra eventuella förföljare stämplade jag dit en psalmvers, täckte fotot med cracklelack och sprayade hela skiten med iridiscent mist och gick och la mig.
Imorse såg det ut såhär:
En lugn känsla. Huh! Good God. What is it good for?..
1 kommentarer:
Hahaha, vilken skön beskrivning... den känns väldigt du =). Och även om du kommit en bit ifrån originalet så kan man ju ändå se att det finns där men du har gjort den Lindig... och det är ju bra =). Jag tycker den blev skitcool! /erica
Skicka en kommentar